Ibland är det bra att flygvärdinnan kommer in på flight deck. Vi piloter är så vana vid allting som händer där att vi knappt ens märker häftiga saker, som igår kväll. Flygvärdinnan kommer in med lite kaffe och vatten och blir som förstenad kvar och stirrar ut genom fönstret rakt fram. "Wow, vad vackert" säger hon. "Har ni kamera, ni måste ta bild och skicka den till mig sedan". Jag tittar lagom slött upp och inser att jag antagligen aldrig har sett något liknande. 😍
Månen är på väg upp över horisonten. Den är jättestor och jätteröd! Kaptenen langar fram digitalkameran direkt och börjar plåta. Slutaren på kameran vill ha 13 sekunder på sig att ta fotot, så det blir inte så jättebra bilder. Eftersom vi rör oss, så flyttar också månen sig högre och högre upp i rutan. Men under ett par minuter sitter jag bara helt förundrad över naturens underverk och glömmer helt bort att klockan är 21 på kvällen och jag egentligen är så trött att om jag var hemma skulle jag redan ligga i sängen.
Jag fattar inte att kroppen aldrig lär sig att det är nya tider varje dag som gäller. Jag har nu stigit upp klockan 5 varje morgon den här veckan, utom fredagen, när jag skulle försöka sova lite längre eftersom jag har kvällspasset. Men precis som vanligt så vaknar jag ändå klarvaken klockan 5 på morgonen. Värdelöst!
Ju högre upp vi kommer desto mindre röd blir månen och till slut är den bara som en stor lysande vit lampa mitt på himen. Den är till och med så stark att vi blir bländade av den, så vi knappt ser något inne i cock pit. Man måste dra upp ljuset på alla instrument till samma som på dagen.
Jag är fortfarande förundrad över naturens underverk.💛
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar